Varför jag inte skriver..
Det här är min plats, min plats att skriva rakt från hjärtat.
Mitt sätt att bearbeta sorgen efter min abort.
När jag faller samman så skriver jag här.
Som ni märker är det inte så ofta längre, och det är för att jag inte tänker lika mycket på det.
Självklart finns det med i mina tankar vareviga dag, men det är bara någon gång ibland jag får tårar i ögonen och då skriver jag här.
Detsamma gäller mitt X, det är svårt, väldigt svårt.
Jag tänker på honom nästan hela tiden.
Olika sätt varje gång.
Jag ville inte att den här bloggen skulle handla om honom utan om aborten, men på något vis är de så starkt sammanflätat att han tagit över större delen.
Jag vill inte att det ska vara så, de som läser min blogg, de som den är riktad till är såna som varit med om samma sak, dvs en abort.
Inte mitt x, därför väljer jag att inte skriva så mycket här.
Men ibland blir även det för mycket och detta har blivit min utväg, min plats.
Hur jag mår nu?
Det beror på vilken dag du frågar.
I bloggen skriver jag bara de dagar jag faller, inte de dagarna jag flyger!
Just idag mår jag helt okej.
Jag bor nu utomlands, vilket kan vara jobbigt de dagar jag längtar hem.
Jag är fast anställd inom mitt drömjobb som jag älskar, det är enda anledningen att jag är här.
När mitt x var med mig kände jag mig som världens hetaste tjej, inte nu längre.
Det är nu 2 år sen jag var med någon sist. Jag har varken kunnat eller velat. Det går bara inte, som om man har ett stort hål inombords som gör ont, som om en kram kunnat skada mig.
Det är som en spärr inom mig. Jag måste nog bli riktigt kär innan jag törs öppna mig för någon.
Jag har bara väldigt svårt för att tycka om någon..
Jag slits mellan att vlja ta kontakt med mitt x och inte, han bor ju i samma stad som mig nu.
Jag kan inte förmå mig att göra det, och jag kan inte sluta hoppas att han ska söka upp mig.
Jag har massa underbara människor runt omkring mig, men den där som är ens andra halva, oavsett om de är en vän eller en pojkvän, den biten saknas enormt.
Jag känner mig inlåst och kvävd. Jag vet inte vart jag ska ta vägen.
