Jag visste det!
Mitt X hörde av sig, jag visste det, han kan inte lämna mig ifred.
De sista han skrev var att jag skulle lämna honom ifred,och det har jag gjort ända sedan i augusti.
Men tror ni inte han hör av sig, inte för att fråga hur jag mår eller be om förlåt, det jag verkligen önskar han gjorde.
Nej han skicka och fråga om jag ville knulla???!
Jag blev så arg och ledsen, nu river han upp alla sår igen. Men jag svarade inte.
Då gick de en stund, sen skrev han förlåt, men jag vet ju att om jag svarat hade han kommit hit på en gång.
Men jag svarade inte på det heller, jag var mållös.
Då klockan 5 mitt i natten skicka han och skrev att det inte var han som skickat smsen.
Då helt plötsligt kände han sig väl som en idiot och kom med sina vanliga bortförklaringar.
Jag vet att det var han och jag är glad att jag inte svarade överhuvudtaget.
Som om ingenting har hänt, det är det som var det jobbiga.
Jag har gått igenom helvete och tillbaka, och istället för att fråga hur jag mår fortsätter han som
ingenting och frågar om jag vill knulla. Som om tiden stod stilla..
I want to forgive you, and forget you
eller ens okej.
Även om jag älskar honom så otroligt mycket går det inte att komma ifrån att han behandlat mig illa och bara lämna mig under den svåraste tiden jag nånsin haft.
Det finns inget försvarsbart i det han gjort.
Jag vill tro att jag är en godhjärtad människa som inte är långsint och kan förlåta och ge en andra chans.
Jag hoppas alltid det bästa om människor, att om de gör något dumt kan de ångra sig och jag hoppas hela tiden på att man ska lära sig något av sina misstag och bli en bättre människa i slutändan.
Men nej, jag är rädd att jag aldrig kommer kunna förlåta honom, även om jag vill.
Jag kan inte blunda..
